Aktivt lärande med verklighetsförankring
Psykologigymnasiet är av övertygelsen att eleven kunskapsutveckling och förståelse främjas av aktivt lärande. Aktivt lärande innebär att eleverna på olika sätt engageras i undervisningen. Eleverna arbetar tillsammans och byter erfarenhet och förståelse av materialet. Det finns många olika sätt att göra detta på som till exempel drama, exit-tickets, vernissage, debatter, filmatisering, studiebesök, opponering, seminarium, Case-arbete rollspel. forumspel, värderingsövningar med mera. Vi tror att detta arbetssätt främjar gruppdynamiken, inlärningen och kommunikationen i klassrummet.
Ett exempel på aktivt lärande situationer är opponering. Eleven får träna på att ta emot konstruktiv kritik och argumentera för de ståndpunkt hen har framfört i en uppsats. Samtidigt krävs det att eleven har tagit del av och kritisk granskat och analyserat en kamrats uppsats. Det här är en bra träning inför högskolan där föreläsningar och seminarium är ett återkommande inslag i utbildningen.
Ett annat exempel har varit att börja kriminologi- och psykologikursen med ett studiebesök i Tensta Konsthall och eleverna fick ta del av utställningen "Fuel to the fire" som handlade om Husby-upploppen. Efter studiebesöket fick eleverna diskutera hur och varför utanförskap skulle kunna vara en anledning in till det kriminella livet. Vid nästa lektionstillfälle bjöds Åsa Eriksson på föreläsning där hon föreläste om psykisk ohälsa med kopplingar till just kriminologi.
Ett tredje exempel är våra årliga resor som treorna gör till Riga där de gör studiebesök på plan annat barnhem och kriminalvårdsanstalt för unga. Det här är ett projekt utifrån samhällskunskap 3. Eleverna har i uppdrag att jämföra en ideell organisation i Sverige med ett i Riga. Vad finns det för likheter och skillnader? Vad har vi för människosyn och hur yttrar det sig? Genom att faktiskt göra denna resa får eleverna möjlighet att själva erfara och tillägna sig kunskap och förståelse som de sen kan använda i sina uppsatser.